Colosseum – ett romerskt mästerverk med en blodig historia

En av antikens tveklöst mest berömda byggnader är den Flaviska amfiteatern i Rom, eller Colosseum som är det namn vi vanligtvis använder. Även om Colosseum idag framstår som den eviga symbolen för Rom så har denna magnifika konstruktion inte alltid legat där. Då Kejsar Nero hade makten lät han efter den stora branden år 64 uppföra sitt gigantiska gyllene hus, Domus aurea, som sträckte sig över en enorm yta mellan kullarna Caelius, Palatinen och Esquilinen, dvs. på den yta där Colosseum idag är beläget. Efter Neros död lät hans efterträdare Vespasianus riva hela komplexet samt fylla igen den konstgjorda sjö Nero låtit gräva vid palatset. På denna plats påbörjade han istället någon gång i början av sin regim, ca 70–72 f.Kr. bygget av denna enorma amfiteater. Många menar att det var ett populistiskt drag att låta bygga den just här, då amfiteatrar vanligtvis var belägna i utkanterna av de romerska städerna. Vespasianus ville visa att han gav tillbaka till folket den mark som Nero hade tagit ifrån dem, och hur kunde man göra det på ett bättre sätt än att anlägga en amfiteater för gladiatorspel som romarna älskade? Bygget finansierades huvudsakligen av krigsbytet från segern i det romersk-judiska kriget år 70 e.Kr., men även av olika skattehöjningar Vespasianus hade låtit införa.

Det är inte känt vem som var arkitekten bakom Colosseum. Som i så många andra fall då det rör sig om romerska byggnader var det av större vikt vem som hade låtit uppföra dem en vem som hade designat dem, hur praktfulla de än må ha varit. Denna enorma konstruktion upptog en bas på 24 000 kvadratmeter och var 189 meter lång och 156 meter bred. Höjden var ursprungligen 48 meter. Även om Colosseum idag ser ut som en ganska avskalad byggnad så var det annorlunda under antiken. Byggnaden var då täckt av marmor och hade 160 påkostade statyer av gudar och romerska hjältar placerade i valvbågarna. Det var även förgyllda bronssköldar placerade runt omkring den översta våningen byggnaden, samt påkostade dekorationer i form av friser av olika slag i de inre publika delarna av stadion. En av de mer populära konstruktionerna var antagligen det gigantiska soltak som kunde fällas ut och på så sätt  ge besökarna lite skugga under de varmaste timmarna.

Kejsar Vespasianus hann tyvärr aldrig få se sitt storslagna projekt färdigt. Vid hans död hade man bara hunnit bygga upp till tre våningar, så det blev istället hans son och efterträdare, Kejsar Titus, som år 80 e.Kr. lyckades färdigställa mästerverket, även om vissa tillbyggnader även gjordes av den efterföljande kejsaren Domitianus. Detta var med råge Romarrikets största amfiteater, och är så ännu idag. Antika källor hävdar att den hade kapacitet för 87 000 åskådare, medan moderna beräkningar menar att den siffran nog var lite överdriven och 50 000 är ett troligare nummer.

Titus första år vid makten blev minst sagt stökiga. Vulkanen Vesuvius begravde flera byar och ett enormt antal aristokratvillor nere i Kampanien, Rom råkade ut för ännu en stor eldsvåda och pesten härjadeför fullt i Rom. Detta medförde säkert att Titus kände en viss press på sig då dessa katastrofer inte direkt indikerade att gudarna var välvilliga mot honom som kejsare.  Han lyckades emellertid trots detta fullborda bygget av Colosseum och invigningen blev en enorm folkfest och höll på i hundra dagar. Liksom vid andra romerska spel följde man ett speciellt schema över hur dagen planerades. På morgonen hade man djurkamper, s.k. venationes av olika slag, ofta med exotiska djur som hämtats hem från hela den romerska världen. Under invigningen dödades enligt den antike författaren Cassius Dio runt 9000 djur inne på arenan, vilket innebar att enbart logistiken till att få dess vilda bestar till Rom måsta ha varit enormt komplicerad.

Runt lunchtid ägnade man sig åt att avrätta fångar som begått brott, slavar som rymt från sina ägare, desertörer från romerska armen och många andra. Huruvida kristna verkligen dödades på Colosseum eller inte är det svårt att yttra sig om. Med tanke på det enorma antal personer som här bragdes om livet är det högst sannolikt att en del av dem även var kristna, men frågan är om det var på grund av sin religion som de dödades eller på grund av något annat brott. De förekom korsfästelser på Colosseum, men dessa var ingalunda avsedda för de kristna utan i första hand för slavar som på något viss misskött sig mot sin ägare. Ingen fri romersk medborgare fick nämligen korsfästas, det vanliga var istället att de blev halshuggna. Denna del av spelen var den minst populära och många romare passade på att gå och äta vid denna tid.

På eftermiddagen var det dags för det som alla väntat på, gladiatorspelen. Även om dessa kamper ofta var av det mer blodiga slaget, så handlade det inte alltid om att den som förlorade skulle dö. Många av gladiatorerna var värda mycket pengar, lite som wrestlingstjärnor och de hade kostat sina ägare stora summor att träna, mata, ge medicinsk vård etc., vilket gjorde att man gärna ville ha sina gladiatorer kvar i livet. Livet som gladiator var emellertid mycket hårt och de flesta dog i 20-års åldern.

Andra populära event inne på arenan var att man återskapade berömda romerska slag eller andra historiska händelser. Huruvida det förekom sjöslag, Naumachia, eller inte inne på Colosseum är något som forskarna intet riktigt kunnat enats kring. Vi kommer att återkomma till denna specifika fråga i ett kommande inlägg på bloggen.

Det var gratis för romerska medborgare att gå in på Colosseum, men åskådarnas placering följde den rådande hierarkin i samhället. De bästa platserna var naturligtvis reserverade för kejsarfamiljen, följt av de näst bästa för Vestaler och senatorer. Övriga besökare satt utifrån sin samhällsklass, och längs upp satt de fattigaste, samt kvinnor och slavar. Vissa grupper av människor var helt förbjudna från att få besöka Colosseum. Jobbade man som dödgrävare, skådespelare, eller om man var f.d. gladiator så var man av okänd anledning inte välkommen in.

Varifrån kommer då namnet ”Colosseum”? Det officiella namnet på arenan var den Flaviska amfiteatern, eftersom de tre kejsare som varit involverande i uppförandet alla tillhörde den Flaviska kejsarätten. Namnet Colosseum ska egentligen ha handlat om att då Vespasianus lät riva Neros Gyllene hus, så sparade han emellertid den enorma staty på över 30 meter som Nero låtit uppföra av sig själv, men modifierade den så att den istället kom att föreställa solguden och kallades Colossos Solis. När Hadrianus senare kom till makten ville han bygga templet till Venus och Roma på just denna plats så lät han med hjälp av 24 elefanter flytta statyn så att den hamnade utanför amfiteatern. Med tiden föreföll namnet från statyn smitta av sig på arenan och man kan se att runt slutet av första årtusende så har namnet övergått till att syfta på arenan och inte längre på statyn. Basen till den enorma statyn går fortfarande att beskåda utanför Colosseum, även om vi tyvärr inte längre har själva statyn kvar.

Även om gladiatorstriderna upphörde på 400-talet i och med att kristendomen då hade blivit statsreligion i Rom, så fortsatte man att arrangera andra slags tävlingar och spel där, t.ex. djurkamper av olika slag. Efter 500-talet då Roms fall var ett faktum så hamnade Colosseum emellertid alltmer i glömska, då det inte längre fanns något intresse för de gamla romerska traditionerna. Colosseum hade även ett mycket dåligt rykte då man till följd av de hundratusentals avrättningar som utspelat sig där trodde att det spökade på arenan.

Som så många andra antika byggnader kom Colosseum även att plundras på sina stenblock, vilka användes för att uppföra flera kända byggnationer av olika slag, t.ex. Peterskyrkan i Rom. Den marmor som en gång satt på fasaden plockades också ner och användes för att utsmycka andra berömda byggnader, i första hand olika påvliga palats runt om i Italien. Även de metallsprintar som höll blocken på plats plockades bort för att användas till annat, vilket medförde att byggnaden blev instabil och raserades ytterligare i samband med jordbävningar.

Colosseum är inte bara ett av antikens största bevarade mästerverk utan även ett av Europas största turistmål. Runt fem miljoner turister besöker varje år Colosseum och antagligen minst lika många passerar för att beundra byggnaden från utsidan. Under senare år har man arbetat med att bättre anpassa byggnaden för turism, t.ex. genom att ha arkeologiska utställningar i lokalerna, samt påbörjat arbetet med ett nytt golv inne på arenan som ska göra att man ska kunna beträda själva arenagolvet, samtidigt som det ska gå att vinkla upp och skjuta isär så att tunnelsystemet under golvet fortfarande kan beskådas. Roms borgmästare lät för några år sedan även kraftigt begränsa den motordrivna trafiken runt om Colosseum. Detta för att förhindra att vibrationer och avgaser ska förstöra byggnaden ytterligare. Bloggen hoppas på att denna romerska ikon kommer att stå kvar i minst några tusen år till, då Colosseum är en av de viktigaste symboliska byggnader vi har för att visa på antikens och romarrikets storhet.