Aischylos – greken som blev dödad av en sköldpadda

I bloggen har vi uppmärksammat flera udda sätt som man kan dö på. Man kan dö genom att få en diskus kastad på sig under olympiska spelen. Eller så kan man få sina inälvor utslitna under en boxningsmatch. Eller så faller man ihop död efter att ha kutat som en dåre mellan Maraton och Aten. Man kan även bli dödad av en sköldpadda. Ja, det är faktiskt möjligt. Det vittnar den grekiske tragediförfattaren Aischylos (525-456 f.Kr.) öde om. Men innan vi tittar närmare på hans bisarra död, skall vi kort redogöra för hans ärofyllda liv.

Aischylos död har utgjort ett populärt motiv i konsten.

Aischylos föddes runt 525 f.Kr. i den lilla staden Eleusis nordväst om Aten. Han kom från en rik familj. Författaren Pausanias berättar att Aischylos skall ha arbetat i en vingård när guden Dionysos en dag kom till honom i sömnen. Guden beordrade Aischylos att ändra yrkesinriktning och börja författa tragedier. Detta visade sig vara ett lyckokast. Hans första pjäs sattes upp 499 f.Kr., då han var 26 år gammal. Sammantaget skulle han komma att skriva 70-90 pjäser. Endast sex av dessa tragedier finns bevarade i komplett skick.

År 490 f.Kr. steg den persiska armén i land i Grekland och påbörjade en invasion. Aischylos anslöt sig till armén i Aten och kämpade mot perserna vid slaget i Maraton. Atenarna lyckades besegra den mycket större persiska armén. En av Aischylos bevarade pjäser, Perserna, handlar om den persiska invasionen av Grekland. För historiker är denna pjäs en viktig källa till perserkrigen. Kriget var så viktigt för grekerna, och för Aischylos själv, att inskriften på hans gravsten endast nämnde hans insats vid den grekiska segern i slaget vid Marathon. Hans pjäser nämns inte alls.

Ruinerna efter Dionysosteatern i Aten. Här framfördes Aischylos tragedier på 400-talet f.Kr.

Aischylos var upphovsmannen bakom flera nydanande innovationer inom det grekiska dramat. Tidigare hade kören haft en mycket viktig roll i pjäsen och interagerat med den ende skådespelaren på scenen. Lite torftigt kan tyckas. Aischylos valde därför att lägga till ytterligare en skådespelare. De två skådespelarna talade med varandra och inte bara med kören. Detta gjorde det lättare att skapa drama mellan karaktärerna. Aischylos skall även ha varit den förste pjäsförfattaren som använde sig av scenografi.

Aischylos var även känd för sina extravaganta kostymer. Han gjorde dräkterna mer detaljrika och lät skådespelarna bära platåskor, kallade cothurni, på scenen. Dessa skor gjorde att publiken såg skådespelarna bättre. Dräkterna som han skapade skall ha varit mycket effektfulla. Lite väl effektfulla ibland. Det berättas att när skådespelarna äntrade scenen i första föreställningen av hans pjäs Eumenides var kören, som bestod av Furier (grekiska hämndgudinnor), så skräckinjagande att den fick små barn att svimma, gamla män att urinera och gravida kvinnor att få värkar.

Romersk byst föreställandes Aischylos. Notera skalligheten som skulle komma att få dödliga konsekvenser.

Aischylos gjorde två resor till Sicilien år 470 f.Kr. Han åkte dit på inbjudan av Hieron, tyrann i Syrakusa, en stor grekisk stad på den östra sidan av ön. År 458 f.Kr. besökte han Sicilien för sista gången. Han besökte staden Gela. Där kom han att vid 67 års ålder drabbas av en av de mest ironiska och bisarra dödsorsakerna i historien. Aischylos död är nämligen det enda dokumenterade fallet där en människas död har orsakats av en sköldpadda. Det skall ha varit på grund av sin skallighet som Aischylos mötte detta nesliga öde.

Enligt vissa antika källor skall Aischylos av drabbats av sin tragiska död när en hungrig örn tappade en sköldpadda på hans huvud. Örnen skall ha misstagit Aischylos skalliga huvud för en sten. Stenen hade örnen sannolikt tänkt använda till att knäcka sköldpaddans skal för att få tillgång till köttet. Som en extra udda twist på Aischylos död skriver den romerske författaren Plinius i sitt verk Naturalis Historia att han hade spenderat mycket tid utomhus. Detta för att undvika en profetia som sa att han skulle dödas av ett fallande föremål.

Här sitter man i godan ro, så kommer det plötsligt en sköldpadda farandes.

Likt många andra bra historier har autenticiteten i berättelsen om Aischylos död ifrågasatts. Legenden har dock levt kvar genom årtusendena. Och om den nu skulle vara sann, var det bra synd för Aischylos att han inte levde 500 år senare. För då hade han kunnat tillämpa Plinius tips mot håravfall. Hade Aischylos bara sett till att smeta in huvudet med tjururin eller askan från en åsnas genitalier hade han kanske fått en något längre levnad. Fast då hade han å andra sidan inte uppmärksammats på denna blogg 2500 år senare.  

Lämna en kommentar