Spartathlon – grekernas Vasalopp

I helgen gick Spartathlon av stapeln i Grekland. Detta ultramaratonlopp äger rum årligen i slutet av september och räknas bland världens mest legendariska och klassiska löpartävlingar. Men på vilket sätt kvalar den in på en antikenblogg? Ungefär som vårat Vasalopp arrangeras Spartathlon till åminnelse av en historisk händelse. Ni minns kanske Feidippides? Den förste maratonlöparen som enligt en sentida legend sprang från Maraton till Aten för att tillkännage att atenarna hade besegrat perserna. Feidippides sprang även mellan Aten och Sparta.

Staty av Feidippides som står längs med den väg som går mellan Aten och Maraton.

Före det viktiga slaget vid Maraton 490 f.Kr. hade Feidippides fått uppdraget att så snabbt som möjligt springa från Aten till Sparta för att be om förstärkning. Det rörde sig om en sträcka på ungefär 260 km i svårframkomlig terräng. Denna löptur ska ha tagit Feidippides en och en halv dag. Spartanerna ska ha sänt förstärkningar, men dessa kom fram först efter att slaget var avgjort. En av våra historiska källor till denna löparbragd är Herodotus. Och ett antal tusen år senare skulle en brittisk flygvapenofficer läsa om Feidippides och då fått en briljant idé.

Denna tjusiga medalj kan man vinna i Spartathlon.

Officerarens namn var John Foden och år 1982 beslöt han sig för att testa om det var möjligt att springa sträckan så snabbt som Feidippides påstås ha gjort. Detta gjorde han tillsammans med fyra andra Royal Air Force-officerare och tre av dem lyckades springa hela sträckan inom 1 och en halv dag. Året därpå arrangerades loppet officiellt för första gången. Det rörde sig om en sträcka på totalt 245,3 km och en maxtid sattes på 36 timmar. Loppet börjar vid Akropolis i Aten och avslutas vid en staty av kung Leonidas i Sparta. Spartathlon har vunnits flera gånger av greken Ioannis Kouros, vars bästa tid är på mindre än 24 timmar.

Monument i Sparta som omnämner vinnarna i Spartathlon.

Feidippides språngmarsch mellan Aten och Sparta är inte den enda fantastiska löparpresentation som vi känner till från antiken. På 300-talet f.Kr. sprang en herre vid namn Drymos hela vägen från Elis (nära Olympia) till Epidauros för att tillkännage sin egna olympiska seger. Det rörde sig om en löpartur på över 130 kilometer genom bergen i Arkadien. Språngmarschen gjordes för egen vinning och inte som led i kampen mot grekernas ärkefiende. Den saknar därmed samma heroiska skimmer som Feidippides löparbragd och har än så länge inte legat till grund för något mordernt ultramaratonlopp.

Lämna en kommentar