Det är nog få personer som inte har hört talas om vulkanen Vesuvius utbrott år 79 som ödelade så många städer och villor i Neapelbukten. Att detta dock föregicks av en annan stor katastrof 17 år tidigare är emellertid mera okänt. Idag, femte februari är det emellertid årsdagen av Pompejis näst största katastrof, vilket var en enorm jordbävning som orsakade enorma skador inte bara i Pompeji utan även i de omkringliggande städerna.
Vi vet inte säkert vilket år den inträffade eftersom de få skriftliga källor vi har uppger olika årtal, Seneca anger år 62 medan Tacitus i stället hävdar att det var år 63 e.Kr. Seneca som är den mest utförliga källan, beskriver hur jordbävningen varade över flera dagar. Detta stämmer dock antagligen inte, utan sannolikt rör det sig om olika efterskalv vilka medförde att den upplevdes vara så långvarig. Skalvet ska h uppmätts till 9-10 på Mercalliskalan betyder att jordbävningen var förödande med stora skada på byggnader över ett stort område, samt med marksprickor. Seneca beskriver hur inte bara Pompeji utan även stora delar av Herkulaneum förstördes i skalvet. Staden Nuceria längre inåt landet ska ha klarat sig hyfsat bra, medan Neapel fick betydande skador på bostadshus, även om de flesta av de publika byggnaderna klarade sig.
För människorna i Pompeji gick det troligtvis sämre, vi vet inte hur många som dödades i skalvet, men ser man till skadorna på byggnaderna så rörde det sig sannolikt om hundratals dödsoffer. Tur i oturen var kanske att skalvet inträffade tidigt på eftermiddagen när många människor befann sig ute, samt var vakna och hade möjlighet att försöka söka skydd. Hade skalvet inträffat nattetid så hade antagligen invånare omkommit då tak och pelare rasat in. Det var dock inte enbart människorna inne i städerna som skadades, Seneca berättar hur en flock med hundratals får dog, hur statyer sprack och hur människor vandrade runt i förtvivlan utan att veta var de skulle ta vägen. Flera av traktens invånare ska enligt Seneca också ha sagt att de aldrig mer tänkte sätta sin fot i denna region igen, utan att de tänkte flytta till ett säkrare område i landet. I efterhand så kan man konstatera att det gjorde de sannerligen rätt i med tanke på vad som skulle hända 17 år senare. Kampanien, regionen där Pompeji ligger var sannolikt ett ovanligt hårt drabbat område under denna tid, troligtvis för att den stigande magamakammaren i Vesuvius utlöste skalv med jämna mellanrum. Det mesta tyder på att det var åtskilliga jordbävningar som följde på denna om än inte lika stora.
Ser vi till skadorna inne i Pompeji så var den allvarligaste konsekvensen att stadens vattentillförsel förstördes. Pompeji var kopplat till Serinoakvedukten genom en vattenreservoar, Castellum Aqua, som ligger vid den nordligaste av stadsportarna. I denna reservoar inte bara fördelade man vattnet, utan renade det också. Det mesta tyder på att själva vattenkastellet inte skadades särskilt allvarligt, men att vattenledningarna, samt de flesta av stadens olika vattentorn förstördes. Detta medförde att staden nu fick förlita sig på regnvatten då varken fontänerna där vanligt folk hämtade vatten, eller ledningarna in till de lyxigare husen nu fungerade. Att reparera detta var uppenbarligen inte helt enkelt. Vid utgrävningar Har man kunnat se att stora delar av vattenledningarna i staden fortfarande var under reparation, samt att de större privatbostädernas bad ännu inte hade reparerats vid tiden för utbrottet.
Även Pompejis forum skadades svårt. På en relief från Caecilius Jucundus hus kan man se hur statyer och Jupitertemplet på forum håller på att rasa. En del forskare menar att forum skadades så svårt att det ännu inte var i bruk igen då vulkanutbrottet inträffade. Vid tidiga utgrävningar av forum upptäckte man att ett rum inne i Jupitertemplet var fyllt med olika delar av statyer, troligtvis för att det helt enkelt fungerade som en verkstad för att laga alla de olika statyer som hörde till byggnaderna på forum. Vid utgrävningar har man heller inte lyckats hitta en enda staty från forum, trots att vi vet att där t.ex. stod flertalet ryttarstatyer. Många har menat att dessa tagits av tidiga tjuvgrävare, men det kan lika gärna bero på att de var skadade och att man därför hade plockat ner dem i väntan på reparation. Då hela området runt forum var en enda stor byggnadsplats vid tiden för vulkanutbrotten, så väntade man sannolikt med att ställa tillbaka statyerna tills dess att arbetet var klart.
En mängd andra publika byggnader av olika slag till exempel badhus, tempel, samt amfiteatern skadades också svårt. Den stora katastrofen var antagligen att stora delar av Venustemplet rasade. Venus var Pompejis viktigaste skyddsgudinna och templet var stadens stolthet där det var byggt ytterst på den lavaplatå där Pompeji ligger, och fungerade som ett landmärke som de som kom sjövägen kunde se på långt håll. Venustemplet var en av de byggnader som man först började att reparera efter jordbävningen och man passade då även på att bygga ut det så att det blev ännu mera magnifikt än tidigare.
Jordbävningen ställde emellertid till det rejält även i Rom. Vid samma tid så sjönk nämligen 200 skepp i Roms hamnstad Ostia. Kejsar Claudius hade låtit bygga en ny hamn som precis hade börjat tas i drift och alla de 200 skepp som låg i den förolyckades nu. Även hundratalet skepp som var på väg in till Rom från Ostia på floden Tibern gick också på grund eller fattade eld. I de antika texterna står det att detta berodde på en storm, men mycket tyder på att detta istället var en tsunami som utlöstes av just denna jordbävning i Pompeji, eftersom datumen (förutsatt att det var 62) överensstämmer. Flera av de skepp som sjönk var lastade med spannmål, något som skapade panik inne i Rom eftersom man nu var rädda för att staden skulle drabbas av hungersnöd.
Detta var emellertid inget mot det kaos som nu rådde i Pompeji. Hela staden låg i ruiner. Vägar var blockerade, vattnet fungerade inte. Flera av invånarna bara lämnade sina trasiga hus i befintligt skick och gav sig av. De få sjukinrättningar som fanns var troligtvis överfulla och det var svårt att få hjälp utifrån eftersom såväl vägnätet som hamnen hade skadats. Mycket tyder på att ytterligare en konsekvens av jordbävningen var att hela demografin i staden kom att ändras. Den rika överklassen förefaller ha flyttat i väg, medan en ny arbetarklass som till stor del utgjordes av frigivna nu tog över hus och verksamheter i staden. Det går också att se att flera byggnader har byggts om så att två hus har blivit ett enda stort hus, eller tvärtom, att ett hus nu delades upp i flera mindre bostäder. I de norra delarna av staden rev man ett helt kvarter för att ett nytt modernt badhus skulle kunna byggas. Att det hamnade just här beror sannolikt på att husen som tidigare stod på denna plats hade skadats för allvarligt för att de skulle kunna byggas upp igen och man i stället valde att satsa på något nytt. Vi vet nämligen att husen i norr var de som skadades svårast. Intressant var att de också var de som snabbast byggdes upp igen. Kanske beroende på att de låg närmast vattenreservoaren vilket medförde att det också var detta område som först fick tillbaka vattnet.
De flesta bostäder fick dock länge dras med sina jordbävningsskador. En del passade på att omdekorera hela bostaden i samband med detta, medan andra lappade och fixade på de ställen där det behövdes. Hur snabbt husen återuppbyggdes handlade nog inte enbart om det geografiska läget, utan berodde även på hur pass kapitalstarka ägarna var. Oavsett vilket så var det knappast en enkel uppgift att få tag på material och hantverkare i den logistiska röra som nu sannolikt uppstod.
Pompeji hade dock något som borde ha varit en enorm fördel för staden, en koppling till den dåvarande kejsaren Nero. Hans blivande hustru, Sabina Poppaea härstammade nämligen från Pompeji, där hennes släkt, Gens Poppaea, förefaller ha varit en av de mer framstående familjerna och som även kan kopplas till två av Pompejis mer påkostade privatbostäder. Sannolikt vände man sig från Pompejis sida till kejsaren och bad om hjälp, i hopp om att hans blivande kejsarinna skulle kunna påverka honom till att komma till undsättning. Det finns dock inget som tyder på att Nero på något sätt hjälpte Pompeji efter jordbävningen. Nu ska det väl erkännas att han hade minst sagt fullt upp med diverse skandaler och galna upptåg i Rom under denna period, inte minsta att handskas med den brand som skadade stora delar av Rom år 64. Det blev istället kejsar Vespasianus som senare avsatte medel för att få ordning på Pompeji igen, något som man emellertid inte lyckades slutföra innan den slutgiltiga katastrofen drabbade staden 24e augusti år 79.
Garum, Gudar & Gladiatorer 