Incitatus – Caligulas bortskämda häst

Idag vill naturligtvis bloggen hylla King Edward, Indiana, All In och deras ryttare till guldet i laghoppning genom att lyfta fram en av Roms mest berömda hästar.

Laghoppning var inget som man känner till att romarna ägnade sig åt, men hästkapplöpningar var däremot något som vi vet var mycket populärt bland den romerska befolkningen. Tävlingarna gick ut på att tvåspann eller fyrspann tävlade på någon av de romerska arenorna. De viktigaste loppen ägde rum på Roms superarena Circus Maximus som var belägen mellan kullarna Aventinen och Palatinen. Det var alltid fyra olika lag som tävlade, de gröna, de röda, de blåa och de vita, alla ivrigt påhejade av sina egna supporterskaror.

En som var oerhört förtjust i hästkapplöpningar och ett stort fan av det gröna laget var ingen mindre än kejsaren Caligula. Han tävlade själv ibland på olika kappkörningsbanor och tyckte om att visa upp sig offentligt utklädd till fyrspannskusk. Hans intresse för det gröna laget, var enligt Suetonius, så stort att kejsaren ofta valde att äta med kuskarna och övernatta i stallet. Till sin favoritkusk gav han under en fest två miljoner sestertier, vilket var en enorm summa på den tiden.

Hans stora kärlek var emellertid hästen Incitatus (latin för den snabbe) som tävlade för det gröna laget. Inledningsvis lät Caligula uppföra ett stall av marmor till hästen, komplett utrustat med krubba av elfenben, grimmor av ädelstenar och purpurfärgade hästtäcken. Han lät även sända ut soldater dagen innan en kappkörning för att se till att det var tyst i omgivningarna runtom stallet, så att inget skulle störa hans älskade häst. Incitatus ska förutom ett stall även ha fått ett eget bostadshus med möbler och tjänstefolk. Detta var troligtvis inte avsett som hästbostad utan ett sätt för kejsaren att kunna hålla fester och bjuda in gäster i Incitatus namn.

Helt främmande för vanliga boningshus var emellertid inte denna häst. Cassius Dio berättar att kejsaren lät bjuda hem Incitatus och då servera honom gyllene havre. Caligulas kärlek till hästen ledde även till att han svor eder till Incitatus salus, dvs till dennes hälsa och välgång, något som vanligtvis var en ritual reserverad för gudar och kejsare. De mer förvånande inslagen av Caligulas intresse i denna häst handlar om hur han dels lät utropa Incitatus till präst i kejsarkulten tillsammans med honom själv, samt att han även meddelande att han hade till avsikt att utse hästen till konsul. Nu hann Caligula mördas innan det han bli någon konsul av hästen, vilket bloggen tycker var mycket synd då denne häst säkerligen hade gjort ett minst lika bra jobb som många av de andra konsulerna i den romerska historien.

Caligulas förhållande till sin häst har av många setts som ett bevis på att han led av svår psykisk störning. Andra har emellertid menat att det var ett utslag av hans humor samt ett sätt att driva med den romerska aristokratin genom att visa att han värderade en häst högre än dem. I vilket fall bör inte Incitatus, som förefaller ha varit en mycket sympatisk hingst, klandras för de dårskaper hans husse hade för sig, även om dessa också utmynnade i att han blev för evigt ihågkommen som romarrikets mest berömda häst.